Hej kära ledare!
Det här blir det sista ledarskapstipset för i år. Jag är åter i januari och önskar dig så länge en riktigt mysig, härlig avslutning på det här året och en fantastisk början på det nya året :-)
Veckans tips hämtar också det sin inspiration i min pågående renovering av hemmet. En toalettstol som inte ville hålla tätt påminde mig om visdomen i att ibland blir det helt rätt att börja om från början.
Markus Amanto
Dags att börja om från början
I mitt renoveringsprojekt som jag skrev om tidigare ingick att byta toalettstol i badrummet på nedervåningen. Jag bestämde mig för att göra jobbet själv istället för att anlita en hantverkare. Jag läste på och införskaffade allt nödvändigt material. Baxade den nya tronen på plats och efter en hel del lirkande limmade jag fast den på plats med silikon.
Dagen efter kände jag en distinkt lukt av avlopp varje gång jag gick in i badrummet. Det tog ett tag innan jag upptäckte vinddraget som kom från avloppsröret i golvet. Jag hade inte fått fast den nya toalettstolen ordentligt i muffen som skulle täta mellan stol och avloppsrör. Kände mig rejält sänkt och såg framför mig stora problem med att få loss alltihop och börja om från början. Bestämde mig dock för att ta tag i det kommande morgon.
Sagt och gjort, morgonen därefter laddade jag upp med alla positiva tankar jag kunde komma på och satte igång. Till min förvåning gick allt mycket smidigt och jag insåg att resultatet på flera sätt blev bättre andra gången. Dessutom på en tredjedel av tiden.
Konstaterar att det ibland finns det ett värde i att börja om. Att sörja det jobbet som gjorts och som för stunden kanske känns “i onödan”. Sedan med allt du har börja om från början. Göra igen. Göra nytt. Det kan vara efter en skilsmässa, efter att du blivit uppsagd eller efter att ditt livsverk brunnit upp. Eller kanske något mindre dramatiskt som ett email som blir raderat av misstag när du nästan är klar med det eller en kraschad hårddisk.
Just detta med livsverk som brinner upp skedde för den välkände uppfinnaren och entreprenören Thomas Edison, av många erkänd som uppfinnaren av glödlampan bland annat. Hans son Charles skrev i en artikel i Reader’s Digest 1961 hur en brand den 10 december 1914 förstörde tio byggnader på faderns fabrik. Det utgjorde mer än hälften av alla byggnader. Thomas Edison ska när han stod och såg på branden ha sagt till son: “Hämta din mamma och alla hennes vänner. De kommer aldrig att få se en eld som den här igen.” Med hjälp av ett lån från sin vän Henry Ford började han direkt morgonen efter återuppbygga fabriken. Det följande året slog fabriken försäljningsrekord.
Ett annat exempel på eldhärjade livsverk är hur John Stuart Mills hushållerska använde en rejäl bunt papper för att starta en eld i öppna spisen en kylig vintermorgon 1835. Problemet var bara att den rejäla bunten papper var Thomas Carlyles handskrivna första volym av “Franska Revolutionen”. Mills hade fått det av Carlyle för genomläsning. Trots att Carlyle och hans fru redan enligt uppgift levde på randen av fattigdom skrev han om hela verket och det blev senare hans internationellt mest kända verk och översatt till flera språk.
Så veckans tips, våga börja om från början när det behövs. Sörj det som varit och ge dig sedan in i återskapandet med ett öppet hjärta, sinne och kreativitet.
Hej kära ledare!
Det börjar närma sig julens högtid så smått. Jag tänker att jag klänger mig fast vid tangentbordet ytterligare en vecka efter det här ledarskapstipset, sedan tar jag uppehåll några veckor :-)
Veckans tips kom till i samband med att jag renoverar hemma och under ett samtal med min gode vän Jonas. Det handlar om vad du väljer att tolerera i ditt liv. Ibland är det vackert att vara tolerant. Ibland är det ödesdigert för både livskvalitet och ledarskap.
Markus Amanto
Vad tolererar du?
Att vara tolerant kan ju i många sammanhang vara en ädel egenskap. Jag uppskattar själv toleranta människor. Samtidigt kan just tolerans ställa till det för dig när du ska leda dig själv genom livet.
Jag renoverar just nu hemma. Det inkluderar bland annat att måla om en vägg i vardagsrummet som har fått vara orörd sedan jag flyttade dit för drygt 1,5 år sedan. Redan när jag flyttade in kände jag att jag inte riktigt var vän med den blommiga tapeten. Jag intalade dock mig själv att det ändå var fint med tapet, att det skulle vara mycket jobb att göra om och att jag skulle ge tapeten en chans. Kanske skulle kärlek uppstå när vi lärde känna varandra bättre.
Såhär i efterhand kan jag se att jag gång efter annan valde att tolerera tapeten. Och jag fortsatte att vara kreativ när det gällde att rättfärdiga för mig själv varför den skulle få vara kvar.
Så frågan är vad du, medvetet eller omedvetet, tolererar i ditt liv? Alltså sådana saker där du egentligen vet innerst inne att du skulle må bra av att göra något åt saken, men du hittar alla möjliga ursäkter för att rättfärdiga att inte göra något.
Will Schutz, skapare av FIRO-teorin, menade att det fanns tre frågor vi behövde ställa oss själva. Vad för slags människa och ledare vill du vara? Vad är det som hindrar dig, som blockerar dig, från att vara den människan och ledaren redan idag? På vilket sätt belönar du dig själv för att behålla de blockeringarna?
Anthony Robbins i sin tur pratar om att höja din standard. Att höja grundnivån för vilken kvalitet du väljer att tolera vad gäller din hälsa, dina relationer och ditt ledarskap. Eller som Arnold Schwarzenegger säger: "Du kan ha resultat eller ursäkter, men inte både och."
Så veckans tips, sluta tolerera det där som du egentligen vet att det är dags att göra något åt. Ta ledarskapet i ditt liv och gör som Nike säger; bara gör det ;-)
Hej kära ledare!
Det lackar onekligen mot jul. Firade just första advent med mina barn och min flickvän. Räknar med att hinna med ett ledarskapstips till innan jag tar julledigt :-)
Givandets högtid brukar vi prata om. Ett tillfälle att göra gott mot sig själv och andra människor. Och just om att göra gott handlar denna veckas tips.
Markus Amanto
Människor vill göra gott
Sitter hos bilhandlaren och väntar på att min bil ska bli värderad. Med ändalykten i en bekväm fåtölj och en kopp varm choklad i handen ser jag en servicetekniker som kommer gående mot den äldre kvinnan som sitter vid samma bord som mig. Hennes bil har uppenbarligen varit inne på service.
Han säger något i still med “jag putsade på den där så nu känns den inte alls”. Jag får av resten av deras samtal att det handlade om någon liten skråma eller buckla på hennes bil som han fixat utan kostnad medan den ändå var inne på service. Då slår det mig som jag ibland behöver bli påmind om. Människor vill göra göra gott. Människor vill hjälpa andra människor. Människor vill bidra.
Visst kan jag komma på flera människor som jag mötte genom åren som kanske skulle utgöra undantagen som bekräftar den regeln. Men frågan är ju om du ska anpassa ditt ledarskap efter undantagen eller om du ska använda min gode väns Ibbes filosofi om det positiva ledarskapet? Tänker speciellt på den första och tredje tesen, av totalt 18 i det positiva ledarskapet. De säger “Tro gott om alla dina medarbetare” och “Alla vill väl, alla vet inte hur man gör”.
Så veckans tips, låt livet bli lite positivare. Våga tro på att människor vill göra gott. Och tillåt den inre styrkan som bär dig genom de gångerna det inte verkar som att människor vill just det.
Hej kära ledare!
Sitter och förbereder en föreläsning jag ska hålla senare i veckan. Det blir en tur till Skellefteå och temat är ledarskap och gruppdynamik. Var mycket länge sedan jag var i Skellefteå så det ser jag extra mycket fram emot.
Veckans tips handlar om något jag själv reflekterat över den senaste veckan. Detta med att vara levande. Inte bara att andas och fungera i vardagen, utan att verkligen känna sig levande.
Markus Amanto
När känner du dig levande?
Dagens fråga är alltså; när känner du dig riktigt levande? Självklart lever du, eftersom du sitter, står eller ligger och läser det här, men känner du dig levande? Inombords?
I vilka sammanhang, med vilka människor, i vilka miljöer känner du dig som mest levande? Vad gör du, vad tänker du på när du känner dig riktigt levande?
Ibland gömmer sig den där levande känslan under våra jobbiga känslor. Ibland distraherar vi oss från att känna de jobbiga känslorna. Till exempel genom att till synes försjunka i mindre levande, nästintill döda, sysselsättningar. Som att per automatik sjunka ner i soffan och slå på TV:n när vi kommer hem. Eller genom att slösurfa i mobilen. Ibland behöver vi sluta distrahera oss själva och möta tristessen, sorgen eller rädslan för att hitta det verkligt levande livet därunder.
Så veckans tips, fundera över när du känner dig mest levande. Fråga sen dig själv vad som behöver ske, vad behöver du göra, vara eller släppa taget om för att uppleva det oftare?
Hej kära ledare!
Återigen kul att flera nappade på lanseringserbjudandets "andra chans" gällande min nya onlinekurs Vem är jag? Vad vill jag? Vad gör jag? Annars är mycket av mitt fokus den här månaden på novellskrivande. Skriver på en novell om hur vi förhåller oss till förändring och till vår inre värld av olika viljor och önskemål. Mer om det i ett senare nyhetsbrev ;-)
Veckans tips handlar om en åkomma som lätt fördärvar ledarskap och de mest goda intentioner. Jag har sett det med egna ögon i mig själv och i andra, jag har upplevt det världen över med de ledare jag jobbat med att utveckla under 20 års tid. "Jag gör det sen"-åkomman.
Markus Amanto
"Jag gör det sen"-åkomman
En av de saker som orsakat mest problem, stress och huvudvärk i mitt liv är “jag gör det sen”-åkomman. Du vet det där tillfället när det dyker upp något som en del av dig bara skriker att det här vore mycket klokt att ta tag i på en gång. Medan en annan del av dig helt invaderas av “mañana”-inställningen (imorgon på spanska). Så du skjuter upp det.
Jag har tidigare skrivit om min vän som byggt flera framgångsrika företag. Som är respekterad och omtyckt. Hur hens förhållningssätt i köket var en tydlig illustrering av att inte skjuta upp saker. Om det går snabbt att diska det nu med en gång, så är det så mycket enklare att göra det nu, än imorgon när skiten etsat fast, bokstavligt talat.
Jag lyckas inte alltid i mina strävanden att undvika “jag gör det sen”, men jag har blivit bättre på det. Framförallt så för varje gång jag trillar tillbaka i den gropen så blir jag mer och mer övertygad om vitsen med David Allens princip. Tar det mindre än två minuter så gör det på en gång. David Allen skapade GTD (Getting Things Done) metoden. En grundsten där är att om det tar mindre än två minuter att göra, gör det nu på en gång. Tar det mer än två minuter så planera, nu direkt, in tid i kalendern då du ska göra det.
Ibland kan det “jag gör det sen” vara en del i processen att lära dig att prioritera. Att lära dig att skjuta på det som egentligen är mindre viktigt till ett senare tillfälle. Allt som oftast blir dock “jag gör det sen” till en lättjans flykt från din fulla potential. Och så vaknar du en dag och så är hallen överfull av “jag gör det sen” göromål som får dig att sjunka ihop i en överväldigad pöl eller att illa kvickt fly ansvaret ut genom dörren för att låtsas som ingenting någonstans där du väljer att fördriva din tid.
Så veckans tips, rent krasst, om det tar mindre än två minuter, gör det nu. Tar det mer än två minuter, planera in tid för det i din kalender, nu med en gång.