Hej kära ledare!
På grund av att jag hade ledig dag med barnen kommer ledarskapstipset här en dag senare än vanligt denna vecka.
På lunchen på vår lediga dag noterade jag att Svenska Dagbladet i dagarna har en artikelserie om psykisk ohälsa som den vanligaste orsaken till sjukskrivning. När jag senare läste det hela anger man bland annat som orsak att "dagens arbetsliv har hårdnat – samtidigt som även kraven på hemmaplan är höga"
Jag vill såklart inte vara sämre än Svenska Dagbladet :-) så i detta ledarskapstips delar jag några av mina tankar kring balans i livet.
Varma hälsningar,
Markus Amanto
PS: Nu har vi uppdaterat distanskursen Ny som chef med en efterfrågad modul som heter "Chefsrollen", om att gå från specialist till att vara chef.
Balans i livet är ofta ett diffust begrepp eftersom det innebär olika saker för olika människor.
Den viktigaste aspekten av det hela tycker jag är att sätta sig ner och ta en ärlig titt på vilka områden eller kategorier finns det i mitt liv som jag behöver ta hand om för att mitt liv ska kännas full tillfredsställande på alla plan?
Även indelningen i områden eller kategorier kan ju vara individuell, jag själv använder ofta fem livsområden inspirerade av de fem hälsopelarna: Kropp, Sinne, Relationer, Ekonomi och Samhälle.
Relationer kan jag ibland dela upp i två underområden, familj och vänner för extra tydlighet. Samhälle handlar om min roll i det stora hela, hur mycket ger jag till människorna och världen omkring mig?
Sedan ber jag deltagarna (läs; de intet ont anande "offren" på mina kurser...) att för varje område uppskatta hur tillfreds de är med det området på en skala mellan 0-10, där 10 är mest.
Tidigare tittade vi sedan på summeringen, t ex om skattningen blev 4+5+5+5+5 för respektive livsområde enligt ovan så blev den totala livskvaliteten 24.
Låt oss säga att någon sedan bestämde sig för att ta bättre hand om sin kropp och raden senare istället blev 5+5+5+5+5 = 25. Det skulle medföra en ökad livskvalitet på 4,16% (skillnaden mellan 24 och 25).
Min gode vän Magnus Finkelstein fick mig vid ett tillfälle att inse att livskvalitet inte alls är en addition, utan en multiplikation. Så den ursprungliga skattningen blir 4x5x5x5x5 = 2500 och den senare blir 5x5x5x5x5 = 3125. Vilket innebär en ökad livskvalitet med 25%.
Är vi människor liktydiga med siffror och räkneexempel? Såklart inte, men jag tror att skillnaden mellan att se livskvalitet som en summa (resultatet av en addition för er som liksom jag endast har vaga minnen av matematiklektionerna i skolan) eller som en produkt (resultatet av en multiplikation), tydligt åskådliggör hur en liten förändring i någon del av vårt liv ofta har en långt större effekt på helheten än vi tror.
Så för att mota Svenska Dagbladets psykiska ohälsa i dörren - vilket område av ditt liv är du inte helt tillfreds med för tillfället? Vad behöver ske för en förändring där och vad är du villig att göra för denna förändring? Eller har du en kollega som kanske skulle ha nytta av detta förändrade perspektiv för att må ännu bättre i sitt liv och sitt ledarskap?
Hej kära ledare!
Du blir vad du äter, du blir som dem du umgås med. Det finns många variationer på att vår omvärld påverkar oss på olika sätt.
I veckans ledarskapstips funderar jag kring detta fenomen och ger dig tips på hur du bygger ditt inspirationsbibliotek för de där stunderna när det känns som det blåser motvind i livet och ledarskapet.
Varma hälsningar,
Markus Amanto
PS: Om du vill göra en inre ledarskapsresa i fjällmiljö så vill jag tipsa om min gode vän Magnus Finkelsteins kurs, Fördjupa ditt ledarskap, som hålls i Storulvån i höst.
Skapa ditt eget inspirationsbibliotek
Det var flera år sedan jag första gången hörde någon säga att eskimåer hade mer än 50 ord för snö och då i sammanhanget av att vi har behov av att skapa fler nyanser av det vi till större del omger oss med.
När jag gjorde vissa efterforskningar inför detta ledarskapstips så fanns det olika åsikter om eskimåer verkligen hade 50 ord, men i alla fall Washington Post hävdar att det finns just 50 ord för snö i eskimåernas Inuit-språk.
Något som jag inte hört tidigare var att samerna uppenbarligen har 180 olika ord för snö och is, samt cirka 1000 olika ord för renar.
Så var har detta med ledarskap att göra? Låt oss för en stund utforska känslor för att hitta en koppling. Nonviolent Communication som jag nämnt i tidigare ledarskapstips talar om tillfredsställda (i vardagstal "positiva") känslor och otillfredsställda ("negativa" känslor).
På CNVC:s hemsida (The Center For Nonviolent Communication) finns en lista med känslor som får sägas vara relativt uttömmande...där finns 86 tillfredsställda känslor listade och 148 otillfredsställda känslor listade (ja, jag satt och räknade dem för hand - kalla mig psykologinörd ;-)
Varför i hela friden har vi (i alla fall på engelska...) 72% fler ord för "negativa" känslor än vi har för "positiva"? Min enda vettiga slutsats, för att vi omger oss med mer av dem, alltså de otillfredsställda känslor, de upptar en större del av vår värld.
Ytterligare vatten på min psykologinördkvarn fick jag när jag härom kvällen skrattade ljudligt åt trailern för Disney/Pixar:s kommande film "Inside Out". Av trailern att döma handlar den om känslorna och rösterna i vårt inre. Surprise, surprise, fyra av de fem känslorna/rösterna i huvudpersonen Riley:s huvud är av typen otillfredsställda (avsky, ledsamhet, ilska och rädsla) medan en tapper tillfredsställd känsla (glädje) får bära den fanan högt.
Så mot bakgrund av denna vardagsspaning in i känslornas, eskimåerna och filmernas värld, blir veckans ledarskapstips att se till att ha väl uppbyggt "Inspirationsbibliotek", ett upplyftande arkiv av media i olika former.
Som en av mina lärare, Tony Robbins, har sagt "Kvaliteten på ditt liv är kvaliteten på var du lever känslomässigt". Ju mer du som ledare kan sätta dig i känslomässiga tillstånd som stödjer det du vill uppnå och uppleva, desto mer kommer du att komma dit.
Jag har böcker, musik, korta och långa filmer, upphängda citat, webbsajter med mera i mitt inspirationsbibliotek. Det hjälper mig de där dagarna eller stunderna när livet och ledarskapet känns en smula tungt, och stödjer mig att känna mer av de där härliga tillfredsställda känslorna istället.
Så tipset, skaffa dig ett inspirationsbibliotek om du inte redan har ett. Har du ett, komplettera det ytterligare så att du får mer innehåll i det.
Här är några av de personliga favoriterna i mitt bibliotek.
Musik, spellistor på Spotify: https://play.spotify.com/user/markusamanto/playlist/38KLpdoeBykwsJT9nv1y2A och https://play.spotify.com/user/markusamanto/playlist/0dAbHtLkJzf21zABgc3jB8
Webbsajt: http://www.goodnewsnetwork.org/
Magasin: http://goodnewsmagazine.se/
Böcker: http://www.bokus.com/bok/9789127134171/varfor-vaxer-graset-lasarnas-favoriter/ och http://www.bokus.com/bok/9781453279915/chicken-soup-for-the-soul/
Filmer (kort och långa): http://www.gaiamtv.com/ (30 dagars prova på, tyvärr är de flesta långfilmerna endast tillgängliga i Nordamerika) och YouTube, https://www.youtube.com/playlist?list=PLAlbGIuiRvFOtGTAG6a0AIWAeFvtqC-Z9 med flera
Hej kära ledare!
Jag sitter här med en god dos jetlag efter att ha varit och hållit en utbildning i USA (Houston, Texas) om att leda sig själv.
Bland övriga ämnen såsom mål i livet, livsbalans och värderingar, så ägnade vi oss också åt att träna på att vara mer närvarande, att vara mer centrerade i oss själva för att bland annat göra bättre val, skapa bättre kontakt med andra och förebygga stress.
Temat för veckans ledarskapstips är därför just närvaro och centrering - häng med!
Varma hälsningar,
Markus Amanto
PS: Passar också på att påminna om vår distanskurs, Leda sig själv, som handlar just om inre ledarskap.
Ökad närvaro ger framgångsrikare ledarskap
Häromkvällen blev jag påmind om en film som jag såg för några år sedan, efter att också ha läst boken. Jag såg därför om filmen som heter "Peaceful Warrior". Ett av de viktigast budskapen i den filmen som jag ser det är förmågan att vara närvarande i nuet, att vara fri från tankar eller känslor om dåtiden eller framtiden.
Sedan några år tillbaka har "Mindfulness" varit en populär term i olika sammanhang. Ord som närvarande, centrering och inre stillhet dyker ofta upp. Så vad betyder det egentligen?
Vi kan se det som att vi i centrum av vår personlighet har en punkt ibland kallad för "jaget". Vi kan likna det vid stormens öga, eller dirigenten i en orkester. Runt detta centrum finns huvudsakligen tre olika fenomen; tankar, känslor och sensationer.
Sensationser innebär fysiska upplevelser i olika former i vår kropp. Dessa tankar, känslor och sensationer kan påverka oss olika mycket, ibland blir vår upplevelse av dem så intensiva att vi börjar identifiera oss med dem. Vi blir helt uppslukade av tankarna om vad andra ska tycka om oss, helt fångade av rädslan för att prata inför en större grupp människor eller så blir vi ett med vår rygssmärta, den tar över och vi identifierar oss med smärtan.
Vad är problemet med det då? Att vi lämnar centrumet i vår personlighet, dirigenten, där vi kan göra de fria valen och uppleva allt som är utan att värdera, döma eller censurera. Vi förlorar närvaron i ögonblicket där vi har som störst möjlighet att påverka oss själva och andra, vi förlorar vårt ledarskap och blir istället ofrivilliga följare.
Jag har upptäckt att det här inte bara ställer till problem med så kallade "negativa" tankar eller känslor. Både otillfredsställda ("negativa") och tillfredsställda ("positiva") känslor kan ställa till det i vår i inre värld - om vi blir fångade av dem, identifierar oss med dem.
Det är inte känslan i sig, utan dess magnetism. Ibland kan ett lyckorus över en befordran eller ett lyckat testresultat ställa till en lika problematisk bakfylla om vi låter oss bli fångade av det.
Länge trodde jag att denna centrerade plats skulle vara en torr plats. Visserligen fridfull och harmonisk, men samtidigt helt händelsefattig och trist. Senare har jag insett i de stunder jag lyckas vara fullt närvarande, det är då äventyret verkligen börjar.
På längre sikt upplever jag att också att en mer "mindful" lycka eller frid är djupare, mer varaktig än "flyktiga" känslor. Mycket av meditation, yoga, naturpromenader och dylikt handlar återigen om just detta, att bli mer centerad och närvarande.
Jag rekommenderar dig varmt att prova något som hjälper dig att bli mer centrerad om du inte redan gör det. Och om du inte upplever dig ha tid till det, blunda i alla fall en stund, bli medveten om din andning och notera att du har tankarna, att du har känslor, att du har en kropp - och att du är mer än så.
Om du vill läsa mer om mindfulness har vi sedan tidigare bland annat en intervju med Heidi Andersen och en artikel av Åse Pavelsen.
Hej kära ledare!
Jag packar som bäst väskan för att åka till USA och hålla ledarskapsutbildning i dagarna tre. När jag stod i köket, av alla ställen, fick jag mig en tankeställare om feedback och det blev ämnet för veckans ledarskapstips.
Om du ännu inte varit på en UGL-kurs, kan det vara läge att packa väskan och åka på en sådan. Nu har vi lagt till ytterligare kursatum för 2015 på UGLkurser.se.
Varma hälsningar,
Markus Amanto
Att ge feedback är som att diska
Något har sagt att feedback är den intensivaste formen av kommunikation som vi människor kan ägna oss åt. Därför kanske det inte är konstigt att det är ett av de mest efterfrågade och omdiskuterade ämnena i samband med ledarskapskurser.
Det finns mycket skriv om feedback, många tips att ta till sig. Jag tror att det bästa av dessa är att det är bättre att ge någon feedback, än ingen alls. Att undvika att fastna i perfektionens fälla, att feedbacken måste vara perfekt formulerad för att vara värdig att formulera.
Sedan finns det såklart en poäng att ta sig lite tid att tänka till hur jag utrycker mig och det har vi skrivit om på flera håll.
Det som slog mig häromdagen gällande ett av tipsen kring att ge feedback, var när jag stod i köket och betraktade diskhon. Troligen i något slags mental förberedelse för att ta tag i det som behövde diskas, men det är en annan historia.
Då slog det mig att det är med feedback som det är med att diska. Ibland är det inte läge att diska direkt när något har blivit nedsmutsat. Kanske är man då mitt i matlagningen och helheten skulle bli sämre av att jag avbröt matlagningen för att diska. Till exempel i form av vidbränd mat vilken skulle föranleda en mindre glad familj.
Då är det bättre att för stunden ställa disken åt sidan på lämplig plats och ta i den senare. Kopplingen till feedback? Ibland är det inte läge att ge en feedback i "stridens hetta", utan bättre att ställa den åt sidan en stund för att det tjänar helheten bättre då och kanske har du lugnat ner dig lite en stund senare och feedbacken blir bättre formulerad.
Det kan ju dock hända att det som behöver diskas är ett kärl som oumbärligt för resten av matlagningen, det vill säga det behövs i den fortsatta matlagningen, då får du helt enkelt prioritera diskningen. På samma sätt kan det vara i en grupp eller relation tänker jag, vi får göra en avvägning om jag har möjliget att ställa feedbacken åt sidan en stund eller om jag måste ta i den direkt för att det annars kommer påverka helheten så negativt - är den nödvändig i stunden, helt enkelt?
För att utforska vidare vid diskbänken så blir det ju inte heller bra om vi glömmer bort att senare ta hand om kärlet vi ställde åt sidan, utan kanske lämnar det över natten utan tillsyn. Vad som troligen sker är att matresterna gror fast och sedan får vi ett rackans jobb som kräver en massa mer energi dagen efter att få loss de där matresterna.
Så samtidigt som det ibland kan vara läge att läge feedbacken åt sidan, behöver vi vara vaksamma på att vi inte glömmer att ta tag i den senare. Ibland lätt hänt att vi då rättfärdigar vår inaktivitet på feedback-fronten genom att säga saker till oss själva som "det var nog inte så viktigt trots allt" eller "det blir konstigt om jag kommer nu och tar upp det". Då där det mycket möjligt att "skiten" kommer tillbaka senare och sedan får vi en mycket mer energikrävande konflikt att ta i då istället.
Så tänk på disken därhemma nästa gång det vankas feedback. Och kom ihåg, det är med feedback som med kärlek - får du inte tillräckligt, så ge lite mer :-)
Hej kära ledare!
Till min stora glädje var jag på kurs i fredags. Jag hade stort utbyte på flera plan av kursen som handlade om konflikthantering baserad på Nonviolent Communication och leddes av min vän Kay Rung på Friare Liv.
Kursen var en härlig mix av skoj och allvar, och just detta fångar jag upp längre ner i detta ledarskapstips som dagen till ära är nummer 100 i ordningen :-)
Varma hälsningar,
Markus Amanto
PS: Konflikthantering är också ett av de ämnen jag själv föreläser om.
När jag på kursen i Nonviolent Communication, förkortat NVC, så fick jag med mig många tänkvärda saker, både privat och jobbmässigt. Om du vill läsa mer om NVC som ursprungligen skapades av Marshall Rosenberg, hittar du ett par länkar längst ner i det här ledarskapstipset.
Men nu var det ju inte just NVC jag skulle skriva utan en sådan där klokskap som går rätt in i själen på mig ibland och som i just detta fall kursledaren Kay Rung berättade om i inledningen av kursen. Kay berättade om ett synsätt han fått till sig tidigare i livet, att se relationen till sin fru som det viktigaste i livet och samtidigt som ett skämt.
Utan att lämna ut för mycket av detaljerna i det Kay berättade om sig själv, så kan jag direkt se i mitt eget liv hur relationen till min egen fru är som bäst när jag tillåter den att vara både det viktigaste i mitt liv och samtidigt ett skämt.
Det är i de perioder som jag bara fokuserat på det ena eller det andra som relationen varit som sämst. Om jag bara sett den som det viktigaste i mitt liv och inte som ett skämt, då har det blivit för allvarsamt och glädjen har försvunnit. Har jag bara sett den som ett skämt och inte som det viktigaste i mitt liv så har närheten och gemenskapen fått sig törnar.
Det samma tror jag gäller i arbetsrelationer också, både utifrån egen erfarenhet och utifrån de tusentals människor från mer än 40 länder som jag haft förmånen att under 20 års tid träna i ledarskap och relationer.
När vi missar att göra relationerna på jobbet viktiga, inte nödvändigtvis det viktigaste livet, men ändå viktiga, eller missar skämtet - humorn och glädjen, så uppstår ofta problemen.
Jag kan se hur samma filosofi applicerar på alla möjliga aspekter i livet, kombinationen av göra något riktigt viktigt och samtidigt se det som ett skämt är onekligen ett framgångsrecept.
Inte minst gällande relationen till oss själva, den längst relationen vi har i vårt liv. Även där behöver vi undvika att inte se oss själva som viktiga eller att ta oss själva på för stort allvar och därmed missa skämtet och glädjen.
Så veckans tips, titta på ditt ledarskap, ditt team, ditt liv, har du en bra mix av viktighet och skämt? Eller är det något område som skulle må bra av att prioriteras lite mer, bli mer viktigt? Eller som behöver en rejäl dos av skämt för att livas upp?
Just det, jag lovade dig ett par länkar också...för mer om Nonviolent Communication gå till Friare Livs hemsida (kan även varmt rekommendera deras kurser och böcker) eller se en film på YouTube med Marshall Rosenberg.
Ansvarig utgivare: Läs mer om oss på redaktionen.
Presskontakt: Markus Amanto,
tfn: 08-580 800 40, 0708-12 81 00.
E-post: markus (a) altaleda.com.